Omläggning av venösa bensår

Faktagranskare: Malin Munter, såransvarig sjuksköterska i Jönköpings kommun

Lästid: Cirka 5 minuter

 

När man lägger om ett venöst bensår handlar det om att skapa goda förutsättningar för att såret ska kunna läka. Grundlig rengöring av såret, användning av anpassade sårförband för en bra sårmiljö samt kompressionsbehandling mot svullnaden ger en bra grund i sårläkningsprocessen. En viktig aspekt i relation till behandlingen är även att förstå bakgrunden till, varför patienten har ett vätskande sår. Ett svårläkt bensår i sig är bara ett symptom på en bakomliggande orsak.

Behandla ödemet

Venösa bensår orsakas av venös insufficiens, vilket betyder att venklaffarna i benen blivit skadade och inte fungerar normalt. Venklaffarna är till för att blod och lymfvätska ska pressas vidare i kroppen i ett ständigt cirkulerande flöde. Dysfunktionella venklaffar gör att en stor andel vätska stannar i kroppens nedre delar, vilket resulterar i ödem – en mer eller mindre synlig svullnad som orsakas av vätskeansamling. För att minska ödemet så är rekommendationen från en internationell expertgrupp, att i möjligaste mån använda kompressionsbehandling.
Att motverka ödemet blir det viktigaste med behandlingen.

När benet lindas för kompression kommer venblodet och lymfan få lättare att lämna benet och transporteras tillbaka mot hjärtat. Med kompressionsbehandling minskar svullnaden i underbenet och läckaget från det vätskande såret minskar. Med mindre mängd sårvätska blir miljön för sårkanterna bättre och intervallen mellan såromläggningarna kan förlängas. Det finns idag flera kompressionssystem att välja mellan. Kort-, mellan- eller långsträcksbindor används beroende på patientens förmåga att röra sig. Tillverkarens anvisningar förklarar hur lindningen ska utföras.
Utöver kompression med bandage kan även lösningar med justerbar kompression användas; en form av kompressionsstrumpa med kardborresystem som försluter och skapar kompressionsgraden. En pumpstövel kan vara ett bra komplement till kvarvarande kompression. Genom att mäta benomfånget vid ankeln och jämföra utvecklingen av svullnaden får man insikter för effekten av kompressionen, vilket även kan bidra till att motivera patienten att bli mer aktiv och delaktig i behandlingen av det venösa bensåret.

Ta hand om sekretet som läcker från vätskande sår

Kraftigt vätskande sår kan ställa till stora problem. Sårvätska är en naturlig och viktig del för en hälsosam sårläkningsprocess. Den håller såret fuktigt och innehåller näringsämnen, proteiner och tillväxtfaktorer som främjar läkningen och hjälper till att bilda ny vävnad. Målet är att skapa en optimal fuktbalans i såret. En bra miljö för den omkringliggande huden så att den upprätthåller sin funktion som skyddsbarriär.

Sårvätskan i svårläkta sår innehåller en större andel inflammatoriska molekyler, vilket kan hålla kvar såret i inflammationsfasen och kan i sig orsaka mer sårvätska.  Konsekvensen kan då bli att man står inför en lång läkningsprocess med risk för infektioner med smärta och obehag. Tillstånd som i hög grad kan påverka patientens livskvalitet.

För rikligt vätskande sår används gärna ett superabsorberande förband som har egenskapen att kapsla in och hålla kvar sårvätskan inuti förbandet. Då skapas en optimal fuktbalans i såret och en bra miljö för den omkringliggande huden.

absorbest-drymax-teknologi-superabsorberande-forband-medicinteknik

 

Sårkanten och sårytan visar hur ett vätskande sår mår

För bedömning och behandling av svårläkta venösa bensår skall sårets storlek och ytans utseende följas. Genom att studera sårkanterna och mäta storleken får man en indikation på om läkningen går framåt. Har patienten ett rikligt vätskande sår kan till exempel sårkanterna och huden vara macererad (uppluckrad).
För att följa och förstå sårets utveckling så bör man använda sig av en sårläkningsjournal med standardiserade begrepp för att beskriva utseendet vid varje omläggning. Sårkanterna kan till exempel beskrivas som sluttande, höga, utstansade, macererade, epitaliserade eller inrullade. Sårytans karaktär ska noggrant beskrivas för att följa om såret är fibrinbelagt, granulerande eller nekrotiskt.  Man kan även ha hjälp av att fotografera såret för dokumentation.

Ibland händer det att läkningen går fel i nybildningsfasen. Har såret varit öppet länge så har det ett sämre försvar mot bakterier som växer i såret. Bakterierna trivs i fukt, och desto mer vätska och fukt det finns i såret, desto mer bakterier frodas. På ytan av ett sår växer alltid bakterier. Vanligen är det bakterier som hör till kroppens egen flora på huden och slemhinnorna så som stafylokocker, enterokocker och tarmbakterier, men det kan också förekomma andra bakterier. Om bakterierna tar sig djupare i såret , och blir fler i antal, kan en klinisk infektion uppstå. Är såret infekterat har patienten ofta mer smärtor, vilket märks vid rengöring och förbandsbyten. Man kan dock tänka på att personer med diabetes kan ha nedsatt känsel och inte uppvisar smärtor. Rodnad, rikligt med sårsekret, lukt och svullnad är andra tecken på att bensåret är infekterat. Misstänker man en infektion ska en läkare bedöma behovet av sårodling eller antibiotikabehandling.

Grundlig rengöring av såret är viktigt vid omläggningen, att få bort torr, död hud. Använd kroppstempererat vätska, gärna dusch och ren kompress vid ren rutin. I såret är det även vanligt med intorkat sårsekret och fibrin. Genom mekanisk rengöring av såret kan sådant avlägsnas med exempelvis en skonsam monofilamentsvamp. Finns det död vävnad i såret behöver detta ofta tas bort genom debridering, en bortrensning av den döda vävnaden med skalpell, curette, sårslev eller sax. Att avlägsna död vävnad är en del av behandlingen som bör utföras av en läkare eller erfaren sjuksköterska. I samband med rengöring och omläggning så även nödvändigt att tänka på lämplig smärtlindring. Patienten ska inte behöva uppleva smärta, men för att bedöma smärtan så bör man använda sig av en validerad smärtskala. Innan behandling av arteriella bensår görs en bedömning av patientens smärta med hjälp av en validerad smärtskala. Utifrån patientens behov behöver läkare ordinera smärtlindring. Läkemedel mot sårsmärta kan ges oralt, via injektion eller lokalt på såret i gel-, spray- eller salvform. Använder man exempelvis Xylocainspray så är verkningstiden mellan 1-5 minuter.

Förband vid omläggning av sår på underben

Hur ofta man lägger om ett venöst bensår beror på hur mycket såret vätskar sig, hur patienten accepterar kompressionsbehandlingen. Rikligt vätskande eller infekterade sår kräver tätare omläggningar och det blir färre omläggningar när kompressionsbehandlingen fungerar optimalt och såret vanligen sluta vätska. Sårets karaktär påverkar även vilken typ av sårbehandlingsprodukter som blir mest effektiva för läkningen och det långsiktiga behandlingsresultatet.

Det är viktigt att välja ett anpassat förband som inte ständigt behöver bytas. Förbandets kapacitet att hantera sårvätska bör motsvara bytestiden på kompressionsbehandlingen. Ett sår som är omlagt med ett effektivt förband kan behållas ostört en längre tid, vilket dessutom hjälper sårläkningen.

Ett superabsorberande förband är skapat för att fungera optimalt för vätskande sår då det suger upp och kapslar in sårvätskan till en gel inuti förbandets kärna. Att använda ett superabsorberande förband som klarar längre tid mellan omläggningarna är bra för både patienten och sjukvården. Förbandets egenskaper bidrar till snabbare sårläkning som besparar patienten både osäkerhet, tidsåtgång och smärta. Tack vare förbandets stora absorptionsförmåga behövs färre förbandsbyten då förbandsytan förblir torr. En torr förbandsyta minskar även risken för uppluckring av omgivande hud.

Superabsorberande förband som kapslar in vätskan och håller en torr förbandsyta är särskilt lämpliga att kombinera med kompressionsbehandling. Förbanden kommer i flera varianter, storlekar och med olika stor uppsugningsförmåga. Detta för att vårdgivaren enkelt ska hitta ett förband som passar olika stora sår och sårtyper.

Att lägga om ett sår är en behandlingsåtgärd i en långsiktig process att behandla ett svårläkt sår, varifrån en livslång efterbehandling krävs. Tyvärr finns risken för återkommande sår och nya cykler av behandlingsåtgärder. Resurskrävande för sjukvården och smärtsamt, stressande för patienten. Här hittar du mer information kring hur man kan behandla ett venöst bensår för att minska konsekvenserna av svårläkta sår.

Utbildningsmaterial, en guide om hur man kan behandla svårläkta, vätskande bensår.

En guide om svårläkta bensår

Den stora guiden om bensår hjälper dig att förstå olika sår, vad som utmärker dessa och hur de bäst behandlas under och efter läkningsprocessen.

Ladda ner den här

Artikelreferenser

Harding, K., et al. Simplifying venous leg ulcer management, Consensus recommendations. Wounds International, 2015, Available to download from www.woundsinternational.com

Höglin G, Freijd H. En kohortstudie för att undersöka nyttan av användning av DryMax Extra superabsorberande sårförband på en population av vätskande sår, 2011; Poster -presentation, Harrogate.

Lindholm C. med. dr, professor, Sophiahemmet Högskola, Stockholm, 2018, www.vardhandboken.se (Hämtad 2020-02)

Lindholm C. Sår. Uppl 4:2 Studentlitteratur AB, 2018