fbpx

Behandling av venösa bensår, som utgör mer än hälften av alla svårläkta sår, innefattar flera viktiga aspekter. Som behandlingsmetod är kompressionsterapi den evidensbaserade metoden som används. Korrekt diagnos, och utifrån denna, rätt behandlingsåtgärder bör ordineras för att skapa goda förutsättningar för läkning.
Förutom att läka själva såret, så behövs en behandling av orsaken till sårets uppkomst tillsättas. Därifrån så behöver patienten vara mottaglig för eventuella livsstilsförändringar för att på så sätt bidra till att minska riskerna för återkommande sår.

Om du känner osäkerhet – ta hjälp av kollegor och eventuell annan expertis för att få patienten ska få sin diagnos ställd och rätt behandling ska kunna sättas in. För att verkligen säkerställa att det rör sig om ett venöst bensår så kan man mäta ankeltryck och räkna ut ankeltrycksindex för att utesluta arteriell cirkulationsstörning, diabetes och vaskulit. Dessa värden ger även underlag för vilken typ av kompressionsbandagering som ska tillämpas. Vid utredning av venös insufficiens så kan man även utföra en venös duplex.

För bidra till ett långsiktigt- och varaktigt resultat är det viktigt att förstå helheten kring patientens och det venösa sårets tillstånd.

Varfor drabbas man av venosa bensar? Absorbest medicinteknik

Symptom och orsaker venösa bensår

Den vanligaste bakomliggande orsaken till ett venöst bensår är venös insufficiens som uppkommer vid cirkulationsproblem i de venösa klaffarna som har blivit skadade och inte fungerar normalt. Venklaffarna är till för att blod och lymfvätska ska pressas vidare i kroppen i ett ständigt cirkulerande flöde. Dysfunktionella venklaffar gör att en stor andel vätska stannar i kroppens nedre delar, vilket resulterar i ödem – en synlig svullnad som orsakas av vätskeansamling. Ödem och ökat tryck i underbenen leder till att huden skadas inifrån och sår kan uppkomma. Även yttre faktorer, som till exempel stötar eller slag mot ett underben med venös insufficiens, kan göra att ett vätskande sår uppstår. Vätskan tränger genom såröppningen och ett svårläkt, vätskande sår av venös typ har uppstått.

Utöver svullnaden tittar man på hur ett venöst bensår ser ut. Ett venöst bensår är ofta placerat på underbenet, runt ankeln. Med en ytlig sårbildning, missfärgad hud, ibland med eksem och fjällningar på huden.

behandla-venosa-bensar-symptom-orsak

Sårläkningsprocessens tre faser

Att läka ett venöst bensår tar tid, ibland flera månader av behandling. Generellt följer sår en läkningsprocess i tre faser. Dessa kan också fungera som en referensram för de behandlingsåtgärder som används för ett svårläkt venöst bensår. Faserna definieras enligt följande.

Inflammationsfasen

Den startar i samma stund som såret uppstår och är den första delen i läkningsprocessen. Inflammationsfasen innebär att såret renas och det sker dels genom kroppens vita blodkroppar.

Nybildningsfasen

I nybildningsfasen, som även kallas proliferationsfasen, bildas ny vävnad. Tecknen på inflammation försvinner, såret antar en ljusröd färg och ser friskare ut när blodkärl växer ut till sårytan. Mindre knottror kan bildas av de små tillväxterna som efter hand fyller upp såret. Celler som utsöndrar kollagen växer fram och skapar ny vävnad och sårytan krymper när såret drar ihop sig. Under nybildningsfasen kan det hända att tillväxten fortsätter förbi vad som behövs för att fylla upp såret. Då bildas vad som kallas svallkött eller hypergranulation, vilket inte tillhör en normal läkning.

Mognadsfasen

Det sista stadiet i sårläkningen är mognadsfasen. Den kan pågå längre än ett år beroende på sårets omfattning och storlek. Unden den här perioden stärks hudens kollagen och det ljusröda ärret bleknar med tiden.

Sarlakningsprocessen och hur venosa bensar behandlas. Absorbest medicinteknik

I den stora guiden om bensår riktas huvudfokus mot venösa sår; från orsak och uppkomst till läkningsprocess och eftervård.

Ange dina uppgifter i formuläret så skickar vi guiden till din mejl.


Behandlingsåtgärder vid svårläkta venösa bensår

En internationell expertgrupp har i ett konsensusdokument betonat vikten av kompressionsbehandling som en långsiktig behandlingsåtgärd, också för att minska riskerna för återkommande sår, vilket tyvärr är relativt vanligt.

Eftersom kompressionen är den styrande delen av behandlingen av ett vätskande, venöst sår orsakat av venös insufficiens kan en kompressionslindning ibland sitta orörd en vecka. Det behövs därför ett passande förband på såret, exempelvis ett superabsorberande förband, vars bytesfrekvens matchar bytesfrekvensen på kompressionsbehandlingen och inte tvärtom. Under behandlingen är det viktigt att följa upp effekten av kompressionen. Genom att mäta omfånget på ankeln så får man indikationer på förloppet och om benet kan behöva lindas om eftersom det krymper i omfång när svullnaden går ner. Annars riskerar man tappa behandlingseffekt om lindorna sitter löst och glider ner. Tecken på positiv utveckling av läkning kan även skapa drivkrafter för patientens egna insatser under behandlingen.

 

Att tänka på vid rengöring av venösa bensår

En viktig del i behandlingen av ett venöst bensår är att rengöra och hålla efter sårytan. I sårytan växer alltid bakterier, men om det bildas en biofilm hindras läkningen. I såret är det även vanligt med intorkat sårsekret och fibrin. Genom mekanisk rengöring av såret kan sådant avlägsnas med exempelvis en skonsam monofilamentsvamp. Eftersom sårrengöring kan vara smärtsamt så blir smärtlindring väldigt viktigt.

Innan behandling av arteriella bensår görs en bedömning av patientens smärta med hjälp av en validerad smärtskala. Utifrån patientens behov behöver läkare ordinera smärtlindring. Läkemedel mot sårsmärta kan ges oralt, via injektion eller lokalt på såret i gel-, spray- eller salvform. Använder man exempelvis Xylocainspray så är verkningstiden mellan 1-5 minuter.

Om ett sår visar tecken på infektion; såsom ytterligare svullnad, rodnad, ökad smärta och värmeökning så bör man agera och ha en dialog med läkare kring eventuella åtgärder som sårodling eller antibiotikabehandling.

Finns det död vävnad i såret behöver detta ofta tas bort genom debridering, en bortrensning av den döda vävnaden med kniv eller sax. Att avlägsna död vävnad är en del av behandlingen som bör utföras av en läkare eller erfaren sjuksköterska.

Vid venös insufficiens är det vanligt med torr och fjällade hud. Denna hud kan lägga sig som torra flagor på huden och orsaka problem. Dessa torra hudflagor behöver mekaniskt tas bort med till exempel rostfri pincett genom ”plockning” eller skrubbning med rengöringsdyna.

Kunskap om sårbehandling

Boka en sårutbildning till er enhet!

Ett utbildningstillfälle som vi erbjuder regioner eller kommuner där Absorbests sårbehandlingsprodukter är upphandlade.

Utbildningens innehåll:
– Kroppen och sårläkningsprocessen
– Effektiv behandling av svårläkta sår
– Val av förband till olika sårtyper

Boka här!

Eftervård och långsiktig behandling venösa bensår

Venösa bensår bör läka med rätt behandling men risken är hög för återkommande venösa sår. Det beror på att benets vener fortfarande är skadade och inte återfår sin normala funktion. Behandlingen ska därför fortsätta även efter sårläkningen med medicinska kompressionsstrumpor som en livslång efterbehandling. Andra kroniska sjukdomar måste också behandlas och det är starkt rekommenderat med rökstopp för rökare, rätt näringsintag och motion för att skapa bästa förutsättningarna vid behandling av venösa bensår.

Utbildningsmaterial, en guide om hur man kan behandla svårläkta, vätskande bensår.

En guide om behandling av svårläkta bensår

Den stora guiden om bensår hjälper dig att förstå olika sår, vad som utmärker dessa och hur de bäst behandlas under och efter läkningsprocessen.

Ladda ner guiden om bensår

Artikelreferenser

Harding K, et al. Simplifying venous leg ulcer management, Consensus recommendations. Wounds International 2015. www.woundsinternational.com

Vårdhandboken, Christina Lindholm, med.dr, professor, Sophiahemmet Högskola, Stockholm. www.vardhandboken.se

Lindholm C. Sår. Uppl 4:2 Studentlitteratur AB, 2018

Sammanfattning

Venösa bensår är det vanligast förekommande svårläkta såret och uppkommer oftast på insidan av underbenet, nära vristen ovanför fotknölen. Kännetecken är att underbenet är svullet av vätska, som tränger fram ur det ytliga såret.

Den främsta orsaken till venösa bensår är venös insufficiens, som innebär att venklaffarna är skadade och cirkulationsförmågan är nedsatt. Vätskeansamlingen stannar därför i kroppens nedre delar, vilket resulterar i synlig svullnad (ödem).

Diagnosen säkerställs genom att mäta ankeltrycket och beräkna ankeltrycksindex för att kunna utesluta arteriell cirkulationsstörning, diabetes, vaskulit och annat. En venös duplex kan även användas för att utreda venös insufficiens.

Kompressionsterapi är den evidensbaserade metoden som används. Kompression hjälper venblodet och lymfan att återvända till hjärtat, vilket minskar svullnaden och sårvätskan. Korrekt diagnos är avgörande för att ordinera lämplig behandling.

Rengöring är en viktig del av behandlingen. Mekanisk rengöring av såret med en skonsam monofilamentsvamp kan avlägsna bakterier, torkat sårsekret och fibrin. Smärtlindring kan vara nödvändigt vid sårvård.