Psykosociala konsekvenser av vätskande venösa bensår

Bensår som inte läker inom sex veckor räknas som svårläkta. Det vanligast förekommande bensåret är venösa bensår och är särskilt vanliga hos äldre med venös insufficiens i benen.¹ Trots att de fysiska symtomen är väldokumenterade glöms ofta den psykiska påverkan bort. Att leva med ett svårläkt sår kan ha djupgående effekter på livskvaliteten och bidra till psykisk ohälsa, såsom depression, oro och nedstämdhet.²

Smärta, lukt och sårvätska – symtom som påverkar livskvaliteten

Ett svårläkt sår innebär ofta smärta, riklig sårvätska och ibland obehaglig lukt. Dessa symtom kan leda till social isolering och skamkänslor – många drar sig undan sociala kontakter av rädsla för lukt eller synligt läckage. Förlust av självständighet, rörlighet och en aktiv vardag förstärker ofta känslan av nedstämdhet och ensamhet när patienten blir beroende av vård eller hembesök.³

Vad kan klinikern göra? Konkreta stödinsatser

Ett helhetsperspektiv är avgörande. Kliniker har en nyckelroll i att inte bara behandla såret utan också bekräfta patientens upplevelser.⁴ Ett empatiskt bemötande och vardagsnära åtgärder kan göra stor skillnad.

Skapa tillit genom aktivt lyssnande

Visa att patientens känslor är giltiga. Ögonkontakt, tid för samtal och öppna frågor är enkla men kraftfulla verktyg. Susanne Dufva, specialistsjuksköterska inom onkologisk vård och ordförande för Sårsjuksköterskor i Sverige, betonar vikten av att lyssna in.⁵

“Patienten har ofta ett annat perspektiv. De känner sig själv bäst och därför tycker jag att det är viktigt att vi börjar med att ställa en öppen fråga. […] Att de öppnar upp sig och berättar ger ofta en bra ingång för att förstå hur vi kan hjälpa patienten som vi har framför oss.”

Uppmuntra till rörelse och god nutrition

Lätt fysisk aktivitet, som korta promenader eller enkla benrörelser, kan främja både cirkulation och välbefinnande. Informera om att rörelse, även i liten skala, är hjälpsamt. Att flytta fötterna upp och ner när de sitter och rotera vristerna för att förbättra cirkulationen och minska svullnaden. Uppmuntra även till att höja benet över hjärtnivå och undvika långa perioder av stillasittande.⁶

Samtala om kostvanor som en naturlig del av sårläkningen. Betona nyttan av protein, vätska och viktiga mikronäringsämnen.⁷ Identifiera i tid de patienter som riskerar undernäring och överväg remiss till dietist vid behov.

När såret inte läker, luktar eller läcker ökar den psykosociala belastningen. Ofta i samband med att såret är, eller har fastnat, i inflammationsfasen. Målet med behandlingen bör vara att skapa goda förutsättningar för läkning – med rätt rengöring, förband, kompression och förståelse för patientens hela sjukdomsbild. Ett svårläkt bensår är ofta ett symtom på ett underliggande problem, och behandlingen bör speglas av en korrekt diagnos.

Sammanfattning: Sätt ljus på det osynliga

Svårläkta, vätskande bensår är inte bara en fysisk utmaning – de kan också orsaka djup psykisk stress. En vård som kombinerar sårläkning med förståelse för patientens psykosociala situation kan förbättra både livskvalitet och behandlingsresultat. Genom att synliggöra det osynliga stärker vi förutsättningarna för en vård som både ser till sårets läkning och patientens hela livssituation.