När förkalkningar sker i nedre extremiteterna (benen) kan förträngningar bildas i kärlen med försämrad cirkulation som följd. Artärernas uppgift att leda syrerikt blod från hjärtat och vidare ut i kroppen förhindras därför och leder till syrebrist i området.
Till följd av arteriell insufficiens, då huden inte får tillräckligt med syre- och näringstillförsel, blir den tunn, skör och känslig vilket ökar risken för uppkomsten av sår. Saknas god cirkulation har ny vävnad och nya blodkärl svårt att bildas och såret kan därför inte komma till läkning. Ett sår som uppstått till följd av arteriell insufficiens definieras som ett arteriellt bensår.
Vid misstanke om arteriell cirkulationsstörning bör utredning göras för att ställa rätt diagnos och kartlägga eventuella bakomliggande sjukdomar. För att kunna ge korrekt behandling ska alltid en mätning av ankel-/armtrycksindex (ABPI) genomföras.
Ankel-/armtrycksindex mäts genom att med hjälp av doppler och blodtrycksmanschett mäta det systoliska blodtrycket i båda armarna följt av båda anklarna.
Det ankeltryck som gett högst värde delas därefter med det armtryck som gett högst värde och resultatet visar värdet för ankel-/armtrycksindex.
Det finns referensvärden för ankel-/armtrycksindex, där alla värden under 0,8 indikerar kärlsjukdom och nedsatt cirkulation. Ju lägre värde, desto sämre cirkulation, där värden under 0,5 anses indikera allvarlig arteriell sjukdom.
Obs. Rökare eller patienter med diabetes kan uppvisa falska höga värden vid ankeltrycksmätning. Detta med anledning av stela kärl som inte kan komprimeras med blodtrycksmanschetten. Vid dessa fall bör läkare skriva en remiss för en tåtrycksmätning som är en mer noggrann undersökning, för att på så vis få reda på patientens arteriella cirkulation. Vid försämrade värden bör en kärlkirurg konsulteras för eventuella vidare åtgärder. Finns inget eller begränsat flöde av syrerikt blod till området är det svårt att få såret att läka. Risk för amputation kan då föreligga.
Det är viktigt att ankel-/armtrycksindex inte används som enskild bedömning, utan tolkas in tillsammans med övrig utredning och patientbedömning.
Hur ser ett arteriellt bensår ut? Arteriella bensår har ofta markerade kanter och vad som kan påminna om ett ”utstansat” utseende. De är ofta starkt smärtsamma, djupa och kan blottlägga senor, muskler och ben. Arteriella sår uppkommer vanligen på tryckutsatta punkter som fot, häl och tår, men kan också finnas på underbenen. Ofta ser såren livlösa och torra ut, men kan även vara vätskande.
Ett skumförband med superabsorberande egenskaper – för en optimal fuktbalans
Symtomen vid arteriell insufficiens kan delas in stadier där arteriella bensår tillhör den allvarligare graden.
1. Smärta i vaderna vid promenader som avtar efter en kort paus. Smärtan är krampliknande men ofarlig.
2. Vilosmärtor till följd av sänkt hjärtfrekvens, lägre blodtryck och horisontellt kroppsläge. Under vilan kan inte cirkulationen nå ut för att syresätta hela vägen till underben och fot vilket orsakar smärta.
3. Arteriella sår och vävnadsdöd/nekros
Har ett sår uppstått till följd av arteriell insufficiens, ett arteriellt bensår, krävs noggrann sårbehandling.
En noggrant utförd sårbehandling innefattar smärtlindring, rengöring, debridering och omläggning av såret på ett sätt som främjar sårläkning och minskar risken för infektion.
Läs mer om hur du behandlar arteriella bensår här.
Den stora guiden om bensår hjälper dig att förstå olika sår, vad som utmärker dessa och hur de bäst behandlas under och efter läkningsprocessen.
Lindholm C. Sår. Uppl 4:2 Studentlitteratur AB, 2018
https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/hud-och-sar/sarbehandling/arteriella-bensar/
https://www.1177.se/sjukdomar–besvar/hud-har-och-naglar/bensar/
https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/karl/arteriell-insufficiens-kronisk/