Patientens såranamnes påvisade ett utmanande fall med en 77-årig man med ett långvarigt bensår. Personen, som även led av psykisk ohälsa, hade kämpat med detta sår i åtta år utan några tecken på läkning, eftersom såret hade fastnat i inflammationsfasen. Situationen komplicerades ytterligare av utmaningarna att kontrollera de stora mängderna sårvätska, som ständigt läckte igenom förbandet på patientens kläder, lindor och lakan. Följden blev att patientens livskvalitet försämrades kraftigt, vårdgivaren kände sig hjälplös efter att ha uttömt sina idéer av behandlingsalternativ.
Detta fall understryker behovet av effektiv sårbehandling för att hantera svårläkta sår och förbättra välbefinnandet för patienter i liknande situationer. Studier lyfterThe impact of chronic venous leg ulcers: a systematic review. J Green, R Jester, R McKinley, A Pooler. Journal of Wound Care. 2014 problem med läckage och lukt från bensår kan leda till social isolering, depression, nedstämdhet och minskad självkänsla.
SymtomSymptoms - Venous leg ulcer. 2022, NHS UK på ett venöst bensår inkluderar smärta, klåda, svullnad och ibland eksem och fjällning på huden på benet. Ett venöst bensår utvecklas ofta på underbenet, runt fotleden. Missfärgad hud, förhårdnader runt såret kan förekomma.
Inflammationsfasen
Det första steget i sårläkningsprocessen, startar samtidigt som såret utvecklas. Därefter innebär inflammationsfasen att såret rengörs med hjälp av kroppens vita blodkroppar.
Nybildningsfasen
Den här fasen, som även kallas Proliferationsfasen, innebär att ny vävnad bildas. Tecknen på inflammation försvinner och såret blir klarrött och ser friskare ut när nya blodkärl växer på ytan.
Mognadsfasen
Den sista fasen, kan pågå i mer än ett år, beroende på sårets storlek och karaktär. Under denna period stärks hudens kollagen och det klarröda ärret bleknar.
Vid val av förband är det viktigt att ta hänsyn till i vilket skede sårläkningsprocessen befinner sig. Förband ska väljas utifrån sårets placering, storlek, vätskenivå, eventuell förekomst av infektion och den omgivande hudens egenskaper.
Sårsekret är under normala omständigheter gynnsamt för sårläkningen eftersom det innehåller många komponenter, till exempel biokemiska modulatorer, tillväxtfaktorer och celler, som är gynnsamma för läkningsprocessen. I vissa svårläkta sår kan dock dysfunktion och förlängning av normala faser leda till ytterligare vävnadsskadaExudate: friend or foe? Menna Lloyd Jones, Brittish Journal of Community Nursing, 2014 runt sårområdet.
För att förbättra sårläkningsprocessen fastställdes målen för behandlingen av detta bensår med syfte att:
Rengöring och omvårdnadImplementing TIMERS: the race against hard-to-heal wounds. Leanne Atkin, Zofia Bućko, Elena Conde Montero, Keith Cutting, Christine Moffatt, Astrid Probst, Marco Romanelli, Gregory S Schultz, William Tettelbach. Journal of Wound Care, 2019. av sårområdet är väsentligt vid behandling av venösa bensår. Tillväxt av bakterier och biofilm i såret kan förhindra läkning, så såret behöver rengöras för att ta bort intorkat sårsekret och fibrin. För att avlägsna död vävnad från ett sår krävs debridering, bortrensning med hjälp av kyrett, sax eller kniv. Detta bör endast utföras av en läkare eller erfaren sjuksköterska.
Smärtlindring är också viktigt vid sårrengöring. En bedömning av eventuell smärta som patienten känner ska utföras med hjälp av en validerad smärtskala och utifrån denna ordinerar läkare smärtlindring.
I det här fallet användes det superabsorberande förbandet DryMax Soft som primärförband. Det förbandet kan staplas ovanpå varandra för att på så sätt hantera de tillfällen när såret vätskar som mest.
Hur ofta ett förband ska bytas beror på mängden sårvätska och sårtypen. Infekterade eller kraftigt vätskande sår kräver tätare byten. Effektiva förband minskar bytesfrekvensen och främjar läkningen. Ett superabsorberande förband som kapslar in vätskan och håller förbandsytan torr är det perfekta valet för användning tillsammans med kompressionsbehandling. Superabsorberande förband har hög absortions – och retentionsförmåga och kan förebygga maceration (svampiga, uppluckrade sårkanter), läckage och lukt.
Venösa bensår orsakas av skadade venösa klaffar i benen, vilket leder till försämrad blod- och lymfcirkulation. Detta kan i sin tur leda till ödem, en svullnad som orsakas av vätskeansamlingar i de nedre extremiteterna. För att minska ödemet rekommenderas kompressionsbehandlingSimplifying venous leg ulcer management, Consensus recommendations. Harding K, et al. Wounds International 2015..
Att motverka ödemet är den mest kritiska aspekten av behandlingen och därför är det viktigt att följa upp hur ödemet (svullnaden) utvecklar sig och om det går ner. Man kan få tydliga tecken genom att mäta omfånget på ankeln. När kompressionsbehandling används på ett sår behöver man också anpassa förbandsvalet. Eftersom en kompressionslindning kan sitta på upp till en vecka så behövs ett passande förband som kan hantera stora mängder vätska, vilket ett superabsorberande förband gör bäst.
Kompressionsbehandling förbättrar det venösa återflödet, minskar svullnaden i underbenet och minskar läckaget från det vätskande såret. En minskning av sårvätskan bidrar till att förbättra hudtillståndet runt såret. Dessutom kommer korrekt hantering av sårvätska att förlänga förbandets användningstid och minska antalet omläggningstillfällen och där med värdefull tid för vårdpersonal.
Det superabsorberande förbandet DryMax Soft användes för att hantera de stora mängderna sårvätska (exsudat).
Förbandet DryMax Soft fortsatte att användas även i den här fasen eftersom såret fortfarande vätskade. Sjuksköterskan kände sig trygg och säker med att fortsatta använda det superabsorberande förbandet och ville inte byta. Alternativt kunde ett superabsorberande skumförband ha varit lämpligt för absorberande och skyddande egenskaper.
Sårytan är nästan helt borta och väldigt lite vätska behöver hanteras. Ett förband som skyddar såret, ta hand om eventuell vätska och kan sitta på länge är ett bra val, till exempel DryMax Border med en yta av skyddande silikon.
I det här fallet ansåg både patienten själv och de behandlande klinikerna att hanteringen av problemet med de stora mängderna sårvätska förbättrades avsevärt när det superabsorberande förbandet användes. Det primära målet att hantera vätskan samtidigt som huden runt såret fick vara ostörd uppnåddes och gav optimala förutsättningar för sårläkningen.
Kompressionsbehandlingen minskade gradvis ödemet och bidrog till det positiva utfallet. Resultatet blev ett minskat behov av såromläggningar och klinikerbesök, vilket frigjorde värdefull tid för klinikern och skapade en bättre tillvaro med minskade besvär för patienten.
Upplev skillnaden och jämför resultatet med vårt superabsorberande förband. Utvecklat för att skapa en optimal sårläkningsmiljö och en effektiv sårläkningsprocess. För att stötta dig som kliniker i din vardag och skapa en trygg och långsiktig sårbehandling.
Den stora guiden om bensår hjälper dig att förstå olika sår, vad som utmärker dessa och hur de bäst behandlas under och efter läkningsprocessen.
“The impact of chronic venous leg ulcers: a systematic review”. J Green, R Jester, R McKinley, A Pooler. Journal of Wound Care. 2014. National Library Of Medicine.
“Symptoms venous leg ulcer”. NHS UK
“Exudate: friend or foe?” Menna Lloyd Jones Br J Community Nurs. 2014. National Library of Medicine
“Implementing TIMERS: the race against hard-to-heal wounds” Leanne Atkin, Zofia Bućko, Elena Conde Montero, Keith Cutting, Christine Moffatt, Astrid Probst, Marco Romanelli, Gregory S Schultz, William Tettelbach. Journal of Wound Care, 2019.
“Simplifying venous leg ulcer management, Consensus recommendations.” Harding K, et al. Wounds International 2015. www.woundsinternational.com
“The Four Stages of Wound Healing” WoundSource Editors, 2016. WoundSource.com