Hygienrutiner vid sårbehandling

Under konferensen ”Sårsymposium 2022” växlade vi några ord med föreläsare Malin Munter och bokade en efterföljande digital intervju om hygienrutiner vid sårbehandling. Du kan se hela mötet i videon nedan.

Malin Munter har en gedigen bakgrund inom sår och är aktuell med flera uppdrag i ämnet. Hon arbetar som såransvarig sjuksköterska i Jönköpings kommun och sitter med i SSIS styrelse, Sårsjuksköterskor i Sverige.

Vid sidan av sitt ordinarie arbete är hon även en del av den omtyckta Sårpodden, samt chefredaktör på tidningen Sårjournalen. Som om det inte vore nog så har hon tillsammans med en branschkollega även tagit över sårbehandlingsdelen av Vårdhandboken efter tidigare Christina Lindholm.

Eftersatta hygienrutiner sprider bakterier och virus

Malin ägnar en stor del av sin tid till just ämnet sår och berättar att hon brinner lite extra för just hygienfaktorer vid sårbehandling.
Hon menar att hygienarbetet är eftersatt i Sverige, trots att vi kanske tror att vi är bättre än vad vi är på detta.
– Vi måste fortsätta att arbeta med de här frågorna. Bakterier eller virus syns inte och de sprids via våra händer. När vi får leveranser av material från våra grossister eller leverantörer så behöver vi, från uppackning till dess att produkten appliceras på patientens sår, sköta hygienrutinerna för att inte bakterier ska spridas, berättar Malin och fortsätter;

Råd för förbättrade hygienrutiner

Tvätta och desinficera händer och underarmar
Arbeta aseptiskt
Använd handskar när vi riskerar att komma i kontakt med kroppsvätskor
Byt alltid handskar mellan rent och smutsigt arbete

Lär dig med om hygienrutiner vid sårbehandling.

– Sårbehandlingsprodukterna får inte mellanlanda på ex skrivbordet, i sängen eller på nattduksbord där det kan finnas bakterier eller virus, för då kommer det hamna i patientens sår och just här har vi problem. Vi behöver bevara det rena rent och arbeta aseptiskt, alltså bevara den renhetsgrad som produkten har när den levereras och hela vägen till dess att produkten appliceras på patientens sår.

Malin lägger till;
– Vi ska arbeta med rena, desinfekterade händer och rena material.

Ladda ner vår guide om svårläkta bensår!

Förbättra hygienrutinerna med tre fokuspunkter

I arbetet mot att nå bättre hygienrutiner finns en mängd saker man kan göra. Genom att fokusera på några få så kan man se stora förändringar.
– Kunskap och kontinuitet är de viktigaste delarna, anser Malin.
– I vården är det mycket personalrotation vilket gör det svårare att bibehålla rutiner. Utbildningar och universitet lägger olika mycket tid och engagemang på hygienfrågor, vilket gör att många inte har med sig detta in i arbetet. Detta innebär att man blir beroende av att genom sin arbetsplats få mer information och kompetens i frågorna, och får man inte det så uppstår problem. Man behöver någon som kan hålla i frågorna och bygga upp en struktur, beskriver Malin.

– Utöver kunskap och kontinuitet är det även viktigt att ha ett nära samarbete med hygiensköterska och smittskydd om det finns tillgängligt för arbetsplatsen. Där jag arbetar har vi de resurserna via regionen som har ett kommunansvar. Tillsammans med hygiensköterska och smittskydd har vi bra dialoger och resonemang, vilket blir viktigt då vi ställs inför olika typer av utmaningar. I kommunala hemsjukvården ställs vi inför utmaningar man kanske inte ställs inför inom slutenvården, då produkter och material behöver tas med hem till patienten.

Malin avrundar;

– Ett tätt samarbete och öppet samtalsklimat är viktigt för att ta sig framåt i dessa frågor.

Läs mer om hur du behandlar venösa bensår eller arteriella bensår.

Läs mer om basala hygienrutiner och såromläggning vid ren och steril rutin.